Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


fredag 8 januari 2010

Astrologin synar: feministisk förvirring

(Obs. För den här bloggen typisk textlängd: cirka 6 A4-sidor.)

Newsmill frågar sig två vetenskapsmän hur klokt tillsättandet av en kvinnlig rektor på Södertörns högskola är, givet att den tillträdande Moira von Wright anser att man måste filtrera Fysik utifrån feministperspektiv eftersom ämnet gör anspråk på att representera objektiv sanning.

Och det vet ju alla distorderade queerpsyken att "dom andra" också måste tvingas in i deras egen förvridna subjektivitet... Ja, hårdvinklingen var min, och för inte helt tappa sakligheten för frestelsen att raljera, låt oss se horoskopet för en person som åberopar pojkars och flickors olika sätt att närma sig text som ett fullgott skäl att tumma på vetenskapens sökande efter objektiva och giltiga resultat.

Ämnet är extra pikant eftersom Wright själv nämner astrologi (och fullständigt missuppfattar den som att astrologerna själva tror de sysslar med en gren av naturvetenskap - se t.ex. den här bloggens filosofiska grundantaganden):
"Än märkligare är hennes upprördhet över att en lärobok avfärdar astrologi som ovetenskap. Hon menar att detta avfärdande på samma gång blir ett avfärdande av "vardagstänkadet" och att det på så vis kan påverka flickors fysikintresse negativt."
Födelsehimmelen innehåller flera intressanta problemhärdar, och låt oss ungefärligt följa de sju planeterna (och 2 månnoderna) i deras tilltagande "förtätande" till en Zeitgeist - från det antika kosmos ytterkanter och in till dess mer exakta uttryck dygnet för Wrights födelse då Månen signalerar vad tiden är liden i den sublunära sfären (vår fallna tillvaro):



Vad om Jupiters vilja att expandera jämlikhet via vågskålarnas (proportionalitetens) symbol Vågen? Den här indikationen ligger över himlen under ett helt år men bildar en god grund i den händelse mer flyktiga indikationer sedan skulle beröra liknande idealistiska teman.

Problemet är att 1957 också såg den giriga och till måttlöshet gränsande demonen Rahu (norra månnoden) - i samma tecken. Det här är med andra ord inte en årskull vi vill anställa i ämnen som hänför sig till balans och proportion, det här är inte en omdömesgill kombination, men SEB-chefen Annika Falkenhets horoskop visar att norra månnoden Rahus hunger många gånger ger konkreta resultat: bankchefens personliga fallskärm på 113 miljoner kronor!

Hos Moira von Wright kan alltså knappast ett rättvisepatos betvivlas, men låt oss sluta cirklarna och närma oss hennes faktiska födelsedag. På vägen mot hennes sätt att gestalta denna groteskt uppforstorade (och kanske förvrängda) bild av balans och jämlikhet ska vi inte missa den absolut yttersta riktningsangivaren i vårt psykiska kosmos: gränsdragaren Saturnus.

Kombinerad med illgärningsmannen Mars hemma i hatiskt härskarläge i negerande och protesterande Skorpionen har vi en formidabelt ondsint klump i utkanterna av det som till sist skulle bli livsödet Moira. Notera hur t.o.m. förnamnet har skorpioniska dödsklanger.

Moiré-mönster är kända som störningsmönster på bildskärmen, och mrt (eller mrd) är den indoeuropeiska roten till t.ex. ord som morte - död. I den semitiska språkvärlden har vi t.ex. "revoltör mot Gud" som en betydelse.


Anm. För kopplingen moiré och mort, minns att språkforskarens minsta betydelsebärare, morfemet, här ger elementet "mr" - varur vi t.ex. kan se det ominösa och med biologiskt liv och död behäftande mer - havet (mara, mardröm etc). Vatten är i astrologin tydligt kopplat till det undermedvetna, upplösning och död.

Ödesskaparen Saturnus kanaliseras här via krigets och attackens planet Mars och det är Skorpionens tema av död och förnekelse som subtilt styr de livsöden som tar form under en dryg månad medan Mars passerar sitt hemmaläger.

Själva födelsen äger emellertid rum i Skyttens tecken, vars härskare är filosofins planet Jupiter. Solen anger ett "mission statement" som har med expansivitet att göra, utforskning framme vid gränslandet och viljan att kasta ljus. Så långt allt väl, och med insikten att Jupiter stod i jämlikhetens tecken Vågen har vi i stora stycken redan knäckt den här koden, har vi inte? Minns dock Jupiters något inflammerade och obalanserade typ av jämlikhetstänkande pga Rahu.

Men feminismen har på inget sätt monopol på Vågens symbol, fastän härskaren Venus förvisso för tankarna till den kvinnliga sfären och särarten. Med lite mer precist tänkande är emellertid Venus i sitt positiva härskarläge den idealistiska kärlekens motiv, till skillnad från Venus i negativa Oxen, där kärleken till den fysiska världen och sinnesnjutningen fokuseras.

Vågen kommer egentligen aldrig feminismen närmare än via dess uttryck i kontraktsbundna allianser - t.ex. äktenskap eller anställningsavtal. I samtliga fall handlar Vågen om mentala konceptioner som "avvägning", "balans" och "rättvisa".

Det besynnerliga är att de flesta feministhoroskop jag beräknat inte har någon som helst emfas på Vågen eller ens en väl fungerande Venus. Och det är väl det som gör en människa (man eller kvinna) till feminist: hon saknar harmoni i sig själv och ger sig därför ut i krig för att via politiska medel skapa den. Ett fullständigt förvänt vansinnesprojekt alltså, eftersom det klassiska dictat, "Inget kan uppkomma ur inget", är en psykologisk sanning.

Feminism, har jag hävdat i andra inlägg, representerar ren och skär maktvilja (se Virginia Woolfes extremt störda födelsehimmel) - den kan aldrig skänka tillfredsställelse till en människa som är alienerad från sitt eget psyke. Den frågan måste människan ta direkt till sitt inre, till sin egen själ!

I fallet Wright är Solen mer än genomsnittligt aktivistisk (Sol + dess disponent i positivt polariserade tecken), men lika ljus som ambitionen är framåt, lika stor är mörkläggningen inåt, mot den egna psykiska verkligheten.

*****

På temat själ eller psyke - symboliserad av Månen - klappar stjärnhimmelen ihop totalt under det dygn (och nästa) då Moira von Wright föds. För nu tänds det explicit legalistiska feministtemat upp på himmelen med full kraft: Månen går samman med just studerade Venus i det absolut minst själsliga men mest realpolitiska tecknet: Stenbocken. Dess objekt eller målsättning enbart är formalism, yttre gränsdragningar och att nå position. Strebertecknet framför andra.

Det som händer är att cirkeln nu sluts perfekt. Stenbockens härskare är den  sjunde och yttersta kretsen Saturnus, den som här befanns bilda ett hatiskt eller en åtminstone restriktiv inställning till biologiskt kön (Skorpionen = könsorganet).

Denna genommörka pesthärd attackerar nu via disponentskapet Wrights syn på sin egen (och andras) kvinnlighet (Månen + Venus), en kvinnlighet som utspelar sig i det torftigaste och mest nominella av tecken: Stenbocken som med 1800-talspositivismens banala mentalitet enbart beaktar kvantitativa faktorer men aldrig subjektivistiska. (Notera att Stenbocken "måste" vara själlös eftersom reflektionens och innerlighetens princip - "interiority" - sorterar under den komplementära Kräftan mittemot.)

Wrights syn på "kvinna" är en platt skrivbordsprodukt såsom en byråkrat skulle kunna tänkas rita upp den. Återigen - som i andra gender-etiketterade inlägg - kommer misstanken för mig att det är en i huvudsak manlig andesjäl som reinkarnerat i den kvinnokropp som går under namnet Moira von Wright och som använder "manliga" metoder att kvantifiera fenomenet "kvinna".

Hade Wright vetat ett uns om femininitet genom lyhördhet mot sitt eget inre, hade hon inte missuppfattat astrologins ärende så kapitalt. Hon avslöjar sig här bara vara en total produkt av det hon avskyr och hon rör ihop precis allting till en tragisk exercis i luddigt tänkande, just som Newsmill-skribenterna så dråpligt visar i exemplet med regnbågen.

Den haltande logiken förefaller bero på att Sol i Eld och Måne i Jord utlöser den Eldens visionära kamp mot Jordelementets av nödvändighet begränsande fysikaliska omständigheter som samtidigt så förtörnar Elden (som i sitt rena tillstånd uttrycker Platons Former eller rena Ideal) att klarsynen grumlas här nere i vår jordbruna jämmerdal. Rena "Jord-horoskop" tänker ofta nyktrare än dem där Eld och Jord inte alls drar jämt.

Låt oss klargöra problemet med den tekniskt sett goda kombinationen av goda Venus med Månen/sinnelaget i Stenbocken: den här legalistiska eller politiska synen på kvinnlighet disponeras av Saturnus, som i ett grundläggande negativt tecken som Skorpionen har formella (Saturnus) reservationer (dito) i alla frågor som tangerar kön (Skorpionen).

Det blir inte bättre av att Mars i ett negativt tecken som Skorpionen tyvärr kan indikera självhat (lämpligen: hat mot den egna sexualiteten). Risken för detta ökar eftersom hämmaren Saturnus är närvarande och agerar för att begränsa och hålla inne de svarta känslorna. Repression av det onda!

Kombinationen formligen stinker av psykologiska problem, troligen sexuell självrepression, och det är uppenbart att detta inte befordrar något klart tänkande, allra minst som jämlikhetens Vågen redan är övertaggad och bragd ur balans pga av den omåttligt giriga Rahu. Utan att Vågen och Skorpionen direkt korskopplats (som t.ex. genom utbyte av sina planetära härskare), är det uppenbart att horoskopet påminner om en annan feminist med ett spänt förhållande till könet, författaren till boken "Bitterfittan".

Så låt oss alltså repetera exakt samma hypotes som i samband med några andra feministhoroskop som tidigare granskats: Inuti denna kropp vistas en dold "man" som med maktmedel (lagstiftning, kvotering, feministargumentation) söker återvinna samma privilegier denna själ hade när den senast var människa på jorden men då i en manlig kropp.

Ett alternativt sätt att gestalta omställningsproblemen från ett jordeliv till nästa (i en annan kropp av annat kön) är att helt enkelt vägra sin nya kropp och sociala roll och bli homosexuell.

Jämför Moire von Wrights horoskop främst med det för nyss nämnda Maria Sveland men även några i den här sammanställningen av en handfull kända feminister.

Jag är själv varm förespråkare för mytens betydelse för människan ("tjejtänkande"), t.o.m. som bärare av sanna utsagor om verklighetens beskaffenhet (Platon är helt seriös när han presenterar myten om själavandringen, som i vår tid fått visst empiriskt stöd).

Men som jag ser det samverkar överhuvudtaget inte Wrights solära och lunära halva av horoskopet, vilket leder till praktfulla logiska kullerbyttor. Hon gör inte den kvinnliga egenarten någon som helst nytta med uttalanden liknande dem artikeln citerar. För att inte ytterligare skapa barrikaderade planhalvor - minns Jungs studier i den feminina anima-komponenten i manliga psyken, och efterträdaren Hillmans fördjupningar som finner såväl anima som animus i båda könen.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Hur kan man i astrologins namn snacka så negativt om en person? Man frågar sej vad skribenten själv har för Neptunus-problem (ont förtal under en mantel av svepande luddiga generaliseringar)?

Seaward sa...

På den här bloggen arbetar jag med de klassiska sju planeterna - före Neptunus upptäckt - samt den psykologiskt mer rättvisande sideriska zodiaken.

Enligt siderisk astrologi, baserad på den indiska filosofins mörkare bild av människosläktets snittillstånd, är det ganska sällsynt att födas med fullgod kognition!

I det här fallet hade vederbörande själv visat sig okunnig om astrologin och likväl uttalat sig om den, vilket gjorde granskningen så mycket intressantare.

För den mer realistiska bilden av var människan f.n. befinner sig, se övriga blogganalyser där var och varannan celebritet får sig en överhalning!

Och om inte det räcker, betrakta världen för frågan om inte indierna (och den här bloggen) är mer realistisk än de självbedrägliga "neptuniska" slöjor som väst producerar i formen av ideologier och teorier, den ena mer verklighetsfrånvänd och ur kontakt med den transcendentala Verkligheten än den andra.

Anonym sa...

Intressant. Du verkar väldigt kunnig och skarp i din astrologi. Tack! Men du har fel i vissa kunskaper om kosmos. Vi byter inte bara könstillhörighet mellan liven hursomhelst. Vår polförvandling är en organisk process som är en del av det kosmiska kretsloppett och utvecklingen från djur till färdig människa. Att bygga upp talangen för en livmoder t.ex är en process som sträcker sig ända ner i det rena djuriken för varje jordmänniskokvinna som har den konstitutionen och talangen idag.

Tycker du verkar ha något speciellt vägvinnande i din tankeprocess och det var riktigt intressant att läsa ovanstående. Tack för det, ska kolla vidare lite på sidan. Det du ger uttryck för, som jag invänder om ovan, är en vanlig missuppfattning har jag märkt, men jag menar att när man börjar förstå vilka varifrån vi kommer och varthän vi är påväg och att denna utveckling sker, så att säga, en milimeter i taget, inser man att det skulle vara en omöjlighet att en sådan som Maria skulle vara en man. Snarare har hon blivit mentalt medveten i den motsatta (manliga) polen på ett kanske inte helt harmoniskt och lyckans vis...

Seaward sa...

Tack för din kommentar! Om det metafysiska, är mycket av det som presenteras i litteraturen varken eller mindre än "sannolika berättelser", som Platon ofta sa när han kom in på livets osynliga sida (inkl. själavandringen).

Störst intryck har jag tagit av barnpsykiatern Ian Stevenson och hans 40 år av intervjuer med barn som minns tidigare liv. Synske amerikanen Edgar Cayce ändrade mitt liv totalt när jag var tjugo, och på senare år har jag fascinerats av hypnoregressionisten Michael Newtons 30 år med regressionsexperiment.

Ingen av dessa källor låser själen till en linje som är avhängig av evolution eller den biologiskaa sexmekanismen. Själar verkar "lägga sig till med" en "favoritpolaritet" som de följer under många liv på jorden, men undantagen är många, och för korrigerandet av extrema psykologiska tillstånd kan själen byta kropp i ett efterföljande liv.

Detta påminner om dualism (Descartes) eller panENteism: själen tillhör _inte_ jordens evolutionslinje - vilket dagens moder jord-mystiker (panteister) inte håller med om. Den "myten" är knuten till föreställningen om tidens gång (och evolutionen), men myten hävs i samma ögonblick man inser andevarelsens tidlösa natur.

I pantenteismen är inte medvetandet identiskt med kosmos utveckling utan en dimension som "skär rakt igenom" vår värld men är fristående. Det är den linjen jag följer på bloggen, den kallas också filosofisk idealism.

Men vem som sitter inne med den bästa förklaringsmodellen, eller sanningen, det vet jag inte mer än Platon!
:-)