Separately from Stuart Hameroff, Roger Penrose had published his first book on consciousness, The Emperor's New Mind. On the basis of Godel's incompleteness theorems, he argued that the brain could perform functions that no computer or system of algorithms could.
From this it could follow that consciousness itself might be fundamentally non-algorithmic, and incapable of being modelled as a classical Turing machine type of computer. By contrast, the idea that it could be explained mechanistically was prevalent in the field of Artificial Intelligence at that time. (Wikipedia)
Annars lovprisade matematikern (och filosofen) Roger Penrose utsattes för massiv kritik av medvetandeforskare när han föreslog att hjärnan i likhet med geniet Gödels ofullständighetsteorem inte kan vara en deterministisk "mekanism" på ett datorlikt sätt. Materialister hatar det, när någon försöker påminna dem om att "Gud skrattar var gång människan tänker"! [1]
Den här debatten är i och för sig överspelad nu, en efter en har AI-fanatikerna kastat in handduken och insett att de grovt underskattat fenomenet medvetande. Jag har nämnt en av dessa tidigare på bloggen, Kenneth M. Sayre, som till sist fann större själsfrid i studiet av Platons idealistiska världsbild än själsdödande försök att simulera intelligens utifrån en dators slutna programslingor!
(Obs. Penrose var inte motståndare till tanken om en deterministisk verklighet per se, bara inte baserad på datorteknikernas infantila uppfattning.)
Den här debatten är i och för sig överspelad nu, en efter en har AI-fanatikerna kastat in handduken och insett att de grovt underskattat fenomenet medvetande. Jag har nämnt en av dessa tidigare på bloggen, Kenneth M. Sayre, som till sist fann större själsfrid i studiet av Platons idealistiska världsbild än själsdödande försök att simulera intelligens utifrån en dators slutna programslingor!
(Obs. Penrose var inte motståndare till tanken om en deterministisk verklighet per se, bara inte baserad på datorteknikernas infantila uppfattning.)
Eftersom Kräftan och Vattenelementet för sig eller i kombination med Jord så ofta figurerar i samband med föga inspirerande världsbilder - men desto oftare i samband med materialistiska reduktionister och, på lägsta manifestationsnivå, i sorgliga missbrukarsjälar helt herrelösa och utan kontroll ens över sina mest basala drifter - känns det angeläget att inte undanhålla de inspirerande horoskop med dessa faktorer som då och då tittar fram.
Ett tidigt exempel var franske matematikern och ufologen Jacques Vallee, där jag uppmärksammade hur Jungfrun, Merkurius via Jordelementet, kan ha med matematik att göra (vilket senare bekräftades genom den märkliga tänkaren C.S Peirce).
Hos Roger Penrose finns t.ex. en viktig Mars i Jungfrun i hård envig med den kontrollerande Saturnus - den senare drar åt deterministiska synsätt och föredrar en värld där allt är lagbundet (och under kontroll).
Det är på många sätt passande att se den här märkliga envigen mellan de två "onda" planeterna utspela sig mellan rörliga tecken - "open-ended" - och per definition inte särskilt förtjusta i tankar om att den fria viljan skulle vara en illusion.
Det är på många sätt passande att se den här märkliga envigen mellan de två "onda" planeterna utspela sig mellan rörliga tecken - "open-ended" - och per definition inte särskilt förtjusta i tankar om att den fria viljan skulle vara en illusion.
Men det jag skulle vilja peka ut här, i samband med denne extremt intelligenta engelsman, är en förunderligt favoriserad kombination av Oxen och Kräftan. Sällan har jag sett en sådan fullträff av goda krafter i samverkan!
Inte bara har han Solen med en upphöjd Jupiter i Kräftan för en djup intelligens - den andra välgöraren, Venus, finns också med i bilden för en djup intelligens med förmåga till balanserade avvägningar.
Och den senare har en ömsesidig reception med sinnelaget/psykets Måne upphöjd i Oxen, för en stabil jordnära realism som hindrar Vattenelementet från att fara iväg i fria fantasier.
Och godheten slutar inte där, för Månen är naturligtvis också den som förfogar den fantastiska anhopningen i Kräftan!
Detta måste vara det optimala horoskopet vad gäller en fungerande naturvetenskaplig ådra, och så intelligent är Penrose att han förmådde genomskåda fallgroparna i dagens reduktionistiska, materialistiska vetenskap.
Detta måste vara ett "ett på miljonen"-horoskop i kategorin "Jord + Vatten" (den fallna, materialiserade delen av skapelsen).
Det hade varit obetalbart att veta timman och hur den extremt potenta ömsesidiga receptionen placerat sig. Kan någon del ha befunnit sig i tredje merkuriala huset? Kan femte kreativitetshuset ha varit aktiverat?
Horoskopet är inspirerande som det står, och det är bara att instämma med den enormt skarpsynte brittiske 1900-talsastrologen som i stort såg gott komma ur den slitiga föreningen av Jungfrun och Skytten. Se inlägget om popartisten John Foxx för en kort kommentar till den saken.
Likväl betecknar sig Penrose som ateist. Nu saknas klockslag och ascendenttecken, men den hållningen - all intelligens och godhet till trots - är just vad man kan förvänta sig av ett horoskop så massivt låst i den negativa polariteten, till elementen Jord och Vatten som representerar bindningen till den sublunära, insiktslösa delen av skapelsen. En nolla och inte en etta, för att tala datorspråk.
Men Wikipedia-stycket om hans religiösa hållning antyder att han är osäker och gärna föreställer sig ett meningsfullt universum (till skillnad från den nihilistiska materialismen som bara ser slump i allt).
När jag räknade ut horoskopet för AI-förespråkaren Marvin Minsky, som tydligen var en av Penroses värsta kritiker, anade jag inte vilken fullständigt perfekt motbild hans horoskop utgjorde. Han är så att säga Satan - vedersakaren och förnekaren att människan skulle vara något större än sina neurologiska processer. För Minsky är vi bara biologiska maskiner, låt vara komplexa.
Båda männen har Solen i Kräftan, ett tecken som är tydligt orienterat mot sinnesvärlden och liv som biologiskt fenomen. Båda männen har en expansiv Jupiter som ger Solen extra skjuts för "förhöjd intelligens".
Men redan där upphör likheterna, för Minskys Jupiter är redan i utgångsläget skadad av en hätsk attack från Mars i Lejonet, ett tecken som vill ha fasta ramar för allt - det vill säga i vissa fall benägen till t.ex. ett begränsat eller deterministiskt synsätt.
I många fall orkar tyvärr inte Lejonet tänka bortom sin fixa och artegna idé om människans storhet. De blir som Humanisternas ordförande Sturmark inskränkta dyrkare av människan isolerad från alla de tecken som visar hur vi är sammanbundna. Det är typiskt för det här lägre sortens Lejon att, som Sturmark, förneka t.ex. tankeöverföring. Detta skulle nämligen innebära en "läcka" i Lejonets myt om sig själv som "odelbar atom".
Lejonen av lägre kaliber är arrogant paternalistiska och ser ner på alla som inte delar deras egen uppfattning och de sekulära Humanisterna leds av ett praktexempel på Lejonets lägsta uttrycksform. Minskys Mars-Lejon hör löst hemma i samma kategori.
Faktum är att också Minsky har en ömsesidig aspekt mellan de två illgärningsmännen Mars och lagbundna Saturnus, och det är här skillnaden mellan honom och Penrose verkligen går i dagen!
Funder noga på det här: Penroses kombination verkade genom Sattva guna, ljusets och rörlighetens (frihetens!) kvalitet. Den nattsvart reduktionistiska materialisten Minsky har istället en vedervärdig låsning mellan två tecken i Tamas guna, den mörka och låsande principen!
Framåt morgonen faller också Venus i och med entrén i Jungfrun. Den redan turbulenta Jupiter (pga. attacken från Mars) bildar en problematisk opposition med en Venus som inte längre harmonierar fritt och obundet. Jag skulle vilja påstå att Minsky har denna fallna Venus, dvs. är född i New York vid sjusnåret lokal tid eller senare.
Även här blir då Minsky som Penroses onda och mindre lyckade kusin från landet, för också Penrose hade ju Jupiter och Venus kombinerade, men på ett ljuvligt sätt!
Och tittar man till sist på sinnelaget uppvisar Minskys Mån-Skytt kopplad till den giriga men ofta obalanserade Rahu inte alls samma storhet som Penroses fenomenala legering mellan Jord och Vatten. Den är förvisso disponerad av en Jupiter som söker välsigna Solen, men som själv redan från början är korrumperad av det ibland hatiska och härsklystna Mars-Lejonet.
Stolthet är ett problem med den här Mars-placeringen. Ett "äkta" Sol-Lejon brukar sällan kämpa för att bevisa sig, men Mars ger en mindre stabil, mer turbulent version av Lejon.
Minsky var alltså en av de tidiga förespråkarna för artificiell intelligens - att man kunde ta en patetisk dator som modell för hur människans medvetande fungerar! Det är bara att studera hans horoskop och inse att det faktiskt är skillnad på folk och folk på jorden.
Två människor kan båda vara ytterst intelligenta, men den ena är egentligen spritt språngande galen och den andra något stort på spåren!
Och åter: det är chockerande hur Penrose och Minskys himlar liksom visar skillnaden på "den goda" och "den onda"!
När Minsky säger (enl. Wikipedia), att "one can carry that quest [for scientific explanation] too far by only seeking new basic principles instead of attacking the real detail. This is what I see in Penrose's quest for a new basic principle of physics that will account for consciousness", då är det tröghetens och mörkrets Tamas som talar - den låsta attityden som vill stanna kvar inom de välbekanta, slutna väggarna.
Minsky är inte dummare än att han tydligt upplever Penroses Mars/Saturnus som att den söker "det nya", vilket för en reaktionär materialist naturligtvis är förkastligt.
Använd Minsky/Penrose, detta remarkabla natt-och-dag-exempel för skeptiker - om de har intelligens nog att överhuvudtaget förstå de slingriga turer som en astrologisk diskurs utgör!
:-)
Likväl betecknar sig Penrose som ateist. Nu saknas klockslag och ascendenttecken, men den hållningen - all intelligens och godhet till trots - är just vad man kan förvänta sig av ett horoskop så massivt låst i den negativa polariteten, till elementen Jord och Vatten som representerar bindningen till den sublunära, insiktslösa delen av skapelsen. En nolla och inte en etta, för att tala datorspråk.
Men Wikipedia-stycket om hans religiösa hållning antyder att han är osäker och gärna föreställer sig ett meningsfullt universum (till skillnad från den nihilistiska materialismen som bara ser slump i allt).
*****
När jag räknade ut horoskopet för AI-förespråkaren Marvin Minsky, som tydligen var en av Penroses värsta kritiker, anade jag inte vilken fullständigt perfekt motbild hans horoskop utgjorde. Han är så att säga Satan - vedersakaren och förnekaren att människan skulle vara något större än sina neurologiska processer. För Minsky är vi bara biologiska maskiner, låt vara komplexa.
Båda männen har Solen i Kräftan, ett tecken som är tydligt orienterat mot sinnesvärlden och liv som biologiskt fenomen. Båda männen har en expansiv Jupiter som ger Solen extra skjuts för "förhöjd intelligens".
Men redan där upphör likheterna, för Minskys Jupiter är redan i utgångsläget skadad av en hätsk attack från Mars i Lejonet, ett tecken som vill ha fasta ramar för allt - det vill säga i vissa fall benägen till t.ex. ett begränsat eller deterministiskt synsätt.
I många fall orkar tyvärr inte Lejonet tänka bortom sin fixa och artegna idé om människans storhet. De blir som Humanisternas ordförande Sturmark inskränkta dyrkare av människan isolerad från alla de tecken som visar hur vi är sammanbundna. Det är typiskt för det här lägre sortens Lejon att, som Sturmark, förneka t.ex. tankeöverföring. Detta skulle nämligen innebära en "läcka" i Lejonets myt om sig själv som "odelbar atom".
Lejonen av lägre kaliber är arrogant paternalistiska och ser ner på alla som inte delar deras egen uppfattning och de sekulära Humanisterna leds av ett praktexempel på Lejonets lägsta uttrycksform. Minskys Mars-Lejon hör löst hemma i samma kategori.
Faktum är att också Minsky har en ömsesidig aspekt mellan de två illgärningsmännen Mars och lagbundna Saturnus, och det är här skillnaden mellan honom och Penrose verkligen går i dagen!
Funder noga på det här: Penroses kombination verkade genom Sattva guna, ljusets och rörlighetens (frihetens!) kvalitet. Den nattsvart reduktionistiska materialisten Minsky har istället en vedervärdig låsning mellan två tecken i Tamas guna, den mörka och låsande principen!
Framåt morgonen faller också Venus i och med entrén i Jungfrun. Den redan turbulenta Jupiter (pga. attacken från Mars) bildar en problematisk opposition med en Venus som inte längre harmonierar fritt och obundet. Jag skulle vilja påstå att Minsky har denna fallna Venus, dvs. är född i New York vid sjusnåret lokal tid eller senare.
Även här blir då Minsky som Penroses onda och mindre lyckade kusin från landet, för också Penrose hade ju Jupiter och Venus kombinerade, men på ett ljuvligt sätt!
Och tittar man till sist på sinnelaget uppvisar Minskys Mån-Skytt kopplad till den giriga men ofta obalanserade Rahu inte alls samma storhet som Penroses fenomenala legering mellan Jord och Vatten. Den är förvisso disponerad av en Jupiter som söker välsigna Solen, men som själv redan från början är korrumperad av det ibland hatiska och härsklystna Mars-Lejonet.
Stolthet är ett problem med den här Mars-placeringen. Ett "äkta" Sol-Lejon brukar sällan kämpa för att bevisa sig, men Mars ger en mindre stabil, mer turbulent version av Lejon.
Minsky var alltså en av de tidiga förespråkarna för artificiell intelligens - att man kunde ta en patetisk dator som modell för hur människans medvetande fungerar! Det är bara att studera hans horoskop och inse att det faktiskt är skillnad på folk och folk på jorden.
Två människor kan båda vara ytterst intelligenta, men den ena är egentligen spritt språngande galen och den andra något stort på spåren!
Och åter: det är chockerande hur Penrose och Minskys himlar liksom visar skillnaden på "den goda" och "den onda"!
När Minsky säger (enl. Wikipedia), att "one can carry that quest [for scientific explanation] too far by only seeking new basic principles instead of attacking the real detail. This is what I see in Penrose's quest for a new basic principle of physics that will account for consciousness", då är det tröghetens och mörkrets Tamas som talar - den låsta attityden som vill stanna kvar inom de välbekanta, slutna väggarna.
Minsky är inte dummare än att han tydligt upplever Penroses Mars/Saturnus som att den söker "det nya", vilket för en reaktionär materialist naturligtvis är förkastligt.
Använd Minsky/Penrose, detta remarkabla natt-och-dag-exempel för skeptiker - om de har intelligens nog att överhuvudtaget förstå de slingriga turer som en astrologisk diskurs utgör!
:-)
PS. Om någon tycker Wikipedias foto på Penrose liknar framlidne (i bukspottskörtelcancer) skådespelaren Patrick Swayze, håller jag verkligen med! Swayze hade inte Solen, Venus och Jupiter i Kräftan men väl Månen, Merkurius och Ketu.
"Blid" är ett ord jag ofta kommer att tänka på i samband med här tecknet. När det inte bunkrar upp, blir räddhågset och invandrarfientligt är det en vänlig och mild influens i den totala personen.
_____
1. Ett traditionellt ordspråk inom den judiska rabbinismen som indikerar en självironi och distans sekulära grupperingar inte är i stånd att mentalt uppbringa eftersom sekularismen är fånge i sin egen världsbild - offer för sina egna föreställningar! En tragisk återvändsgränd för mänskligheten, men lyckligtvis bara en historisk parentes.
"Blid" är ett ord jag ofta kommer att tänka på i samband med här tecknet. När det inte bunkrar upp, blir räddhågset och invandrarfientligt är det en vänlig och mild influens i den totala personen.
_____
1. Ett traditionellt ordspråk inom den judiska rabbinismen som indikerar en självironi och distans sekulära grupperingar inte är i stånd att mentalt uppbringa eftersom sekularismen är fånge i sin egen världsbild - offer för sina egna föreställningar! En tragisk återvändsgränd för mänskligheten, men lyckligtvis bara en historisk parentes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar