 |
| Brum brum, jag kan åka cykel |
På DN:s förstasida sätter någon rubrikerna utan tanke på framtiden, utan vision eller moralisk ryggrad. Här är Sveriges vapenexport en självklarhet och krigsindustrins produkter blir till positivt laddade liknelser.
Ja, det är egentligen motorjournalisten Jacques Wallner som myntar en och annan beklämmande fras som vittnar om en människa utan nämnvärd kontroll över sin lägre, animaliska själ. När jag för horoskopets räkning hittar födelsedagen, är en 56-åring svar nog: han tillhör den döende generation dinosaurer som faktiskt inte förstår att världen har ändrats sedan han formade sin världsbild. Han är ursäktad och DN:s borgerliga läsare tillhör också en redan död underart till Människan med stort M. "Bakom mina solglasögon..." som en prylfixerad stockholmare brukade sjunga.
Hur såg då gårdagens människa ut, hon som egentligen bara var ett fartlystet rovdjur under den tunnaste genetiska mutation som simulerade den gudomliga Människan? En prototyp, så att säga, till den människa som står på tur att introduceras på jorden.
Vi reaktualiserar Platons schema för den levande varelsen i denna värld och jämför med den galet farliga och fartkåta motorjournalisten:
I astrologin betecknar Solen den levande andesjälen som träder in i tid och rum för att UPPLEVA (leva upp sin tillmätta dos av levnadsdagar och händelser). På den smarta planschen noteras att Eldelementet är dörren in i den kosmiska manifestationen och Platon föreställde sig huvudet som själens säte.
Nyplatonismens fader, den romerska Plotinus förnekade på 200-talet detta genom en logiskt och bitvis komplex diskurs. Själen saknar rumsliga mått och kan därför inte sägas överhuvudtaget befinna sig inom den skenbart verkliga kroppens mått. Det var Plotinus som myntade det klassiska uttrycket: vi _har_ inte en själ, vi befinner oss inom själen.
Platon hade mycket att säga om vår värld som en kopia eller avbild av den egentliga verkligheten. Vi kommer inte åt tinget i sig, utan tittar med våra ögon och känner med våra händer på våra egna föreställningar om något "där ute". I själva verket är det själen som navelskadar - tillåter sig att kollapsa in i sin egen dröm närhelst den fingrar på prylar, motorcyklar eller upplever hisnande känslor från sin fantasi om att vara en kropp som färdas i hög hastighet.
De klenaste själarna fastnar totalt i de här rustillstånden och kan återvända gång på gång till jorden för att bete sig som små barn på dagis. De är inte i närheten av arten Människan, som är det blueprint som ligger väntande på alla själar som kommit till jorden. Det här är ett växthus som ska föda fram en ny art och sannolikt kommer många av dina vänner inte att tillhöra den grupp som utexamineras från jorden.
De valde döden och så stark var narkomanen inom dem att de inte kan annat än dö, om och om igen. För vad? För att slicka på en glasspinne: "Mmm, min Magnum" eller brumma fram en cykel. Då och då dö en brutal och blodig död när de trampar på en svensk landmina i något fattigt land.
En del av de här upplevelserna är milstolpar där själen har en chans att vakna. Universum är dock inte en helt pennalistisk maskin, men söker slussa sina deltagare mot högre medvetenhet, eller åtminstone en del av dem. Det verkar som om de gamla tänkarna höll dörren öppen för att själar oåterkalleligt kan göra sig ett hem i kosmos. De avstår sin kungliga arvsrätt och fortsätter som konsumenter istället för att bli gudar och skapa egna universa.
I astrologin är det Eld och Luft som denoterar den högre delen i själen, den som bottnar i sin egen Form och t.o.m. transcenderar den, för bara slavar under egot tror att de äger saker inklusive sin själ - i verkligheten är dessa varelser de som är ägda, som hundar i koppel till sin själ.
Skulle själen tröttna på värdkroppens egoism och vända sig bort/fasa ur, skulle värdkroppen livlös falla till marken. Tänk om alla själar i moderat röstande stockholmare samtidigt tänkte: Nej, nu reser vi härifrån så att alla de goda men inte lika egoistiska människorna får en chans att leva i ett drägligt samhälle.
Då skulle hopar av människor på Stockholms gator falla döda till marken, och den politiska oppositionen äntligen få en möjlighet att ställa till rätta all den korruption de styrande högerkrafterna ägnat sig åt i många år av tanklösa privatiseringar och egoistiskt självtjänande.
*****
Platon placerade djurens själar lägre än människorna och betecknade denna mer elementära uppfattningsförmåga som den "vegetativa själen". Med det menas vad vi kallar ren och skär instinkt. Den människan ser något i skyltfönster och upplever genast ett enormt ha-begär, gränsande till fysisk smärta. Kroppen bultar av åtrå - shopping och sex är bars olika grenar på samma Instinktens träd.
I den här scenen av sinnesinformation som direkt tänder begäret ser man den levande varelsens kognitiva kärna - Eld - men en upplevelse som hoppar över andliga blå Luftelementet - och istället direkt återspeglas i Vattenelementet, som när en böljande vattenyta återger en deformerad avbild av solen uppe i skyn. Den fallna själen är så identifierad med sina blinda instinkter att det är ha-begärets surrande i kroppen som totalt dominerar sinnet. Hon är inte ett djur, men hon beter sig som ett.
Stickprovet på den här motorjournalisten visade sig sänt från himmelen, för de klassiska planeternas fördelning på de fyra elementen visar en medfödd tendens att sänka sig ner till djurets nivå och helt enkelt inte ens vara intresserad av Uppdrag Jorden, som för själars del handlar om att träda in i det blueprint som kallas Människan.
Här är ett djur i mänsklig kropp som med Sol-Skyttens typiska livsaptit valt ett liv som slag under sinnena. Notera hur Solen i Eld är mannens enda förankring i andevärlden. Resten av hans liv är bara död, död och åter död. (den negativa polariteten, den lägre sublunära sfären). Inte konstigt att en sådan ser mördarvapen som positiva liknelser.
*****
Betyder det är att journalisten är dömd för all framtid? Nej, bara att han i detta liv som svensk inte har själens adlande på sitt individuella träningsprogram. Hur framtida århundraden på jorden kommer att se ut, hur står jordens befolkning då kommer att vara - alla dessa är okända faktorer. I den mörkaste framtidsvisionen - för vissa - kommer jordens befolkning att decimeras så kraftigt att inte alla själar kommer att kunna reinkarnera på den här planeten längre.
Jorden kommer i framtiden exklusivt att tillhöra dem som tog utmaningen och lärde sig vad Projekt Människan var för något. I den stundande Vattumannens tidsålder kommer jorden att vara nästan befriat från de tärande - de som bara är här för att kapitalisera på planetens resurser. I framtiden kommer enbart kreativa människor att tillåtas en återfödelse. Sankte Pär i porten avgör både själens kommande och gående.
Och kreativitet kan bara uppstå sedan den vegetativa själen övervunnits, så att man är mer intresserad av att skapa ur sitt genuina Djup än att t.ex. skapa för att tjäna pengar eller - allra värst - dyrka penningåkern bara för att tjäna ännu mer pengar. Dessa är helt obsoleta modeller.
Jordbrukaren kommer dock troligen att fortleva på den afrikanska kontinenten ännu en tid. Så dagens sekulära materialister i Europa kommer tveklöst att vara morgondagens afrikanska folkgrupper. Så det du gör för de fattiga folken idag kommer att avgöra om du i nästa liv enbart svälter eller visserligen är medlem av de fattiga folken men åtminstone äger en amerikansk lyxpryl, kanske den tidens motsvarighet till iPhone.
Du kommer naturligtvis att sitta fast i ekorrhjulet även då och drivas av lusta. Men Ödet har sett till att börja balansera själen via små ingrepp i miljöfaktorerna. Ödet vaskar fram Människor med nästan smärtsam långsamhet om man ser processen i mänsklig tid.
Man kan också tänka sig att många själar permanent flyttar ner ett pinnhål och återgår till djurrikets kretslopp. De provade människokropparna men kunde inte dra nytta av de möjligheter som där fanns till vidare förkovran.
Och vad är då Människan? Svaret ligger kodat i astrologins traditioner om Luftelement. Även det platoniska schemat här ovan kan ge aningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar