För första gången slår det mig vilken bra look-alike den sekulära materialisten Franz Kafta har i den lika sekulära och materialistiska chefredaktören för DN, Peter Wolodarski.
Det handlar inte om att båda är av judisk börd - första gången jag började "se" zodiaktecknen i ansiktena på färgade reggaemusiker häpnade jag över Platons "former" även om jag vid tjugo ännu inte fattat kopplingen mellan astrologi och lärdom.
Dessutom har upptäckten av den ursprungliga och korrekt tänkta zodiaken från tvåflodslandet tvingat mig att byta namnetikett på de ansiktstyper och särdrag som, om man ens registrerar att vi inte alla är olika utan tvärtom alla liknar någon, faktiskt kan leda till oväntat lyckade partygissningar. En gång gissade jag rätt soltecken på tre personer i rad men blev sedan så skraj att misslyckas med den fjärde "jag med" att jag avbröt experimentet!
Look-alike-fenomenet övergår dock mitt vetande, för beträffande det här paret är varken gradexakt eller så chockerande stark som när Sinead O'Connor söker tala sitt alter ego Milys Cyrus tillrätta. Med så remarkabla överlappningar mellan två himlar förvånar det inte att O'Connor kände sig kallad att ta den lilla slampan i örat - hon måste fått akuta minnesbilder av sin egen ostyriga ungdom...
Kafkas födelsetid är känd och det är troligen hans Kräftascendent som förklarar look-alike-känslan man får när man tittar på dessa båda veka och effeminerade män. Men de gamla kineserna vars sexagenära kalender troligen bygger på en generalisering av Jupiters omloppsbana till ettåriga årstecken ska inte glömmas.
Den kinesiska astrologin har faktiskt gjort sig mödan att definiera karaktären hos djurtecken som spänner över alla födslar ett helt år, och det finns också, om jag minns rätt, fysiologiska karaktäristika kopplade till dessa tuppar, grisar och hästar... Här råkar Kafka och Wolodarski båda vara födda med Jupiter i samma tecken (Tvillingarna) - deras kinesiska djurtecken är således Hästen.
När man går djupare i kinesisk astrologi än västerlandet oftast orkar göra, finner man dock att årets djurtecken inte syftar på individen själv utan på släktbanden - en slags långsiktig grundton som förmedlas från släkte till släkte! Inom en vital släkt som ynglar av sig, skulle man således kunna räkna med att barnen i var tredje generation extra tydligt plockar upp och aktualiserar DNA från förfäderna, då har de tolv årstecknen hunnit kombinerats med vart och ett av kinesernas fem element och är tillbaka där allt började...
En föredetting visade mig en gång ett gammalt foto på sin mormor som var det mest spöklikt snarlika jag sett. De såg ut som systrar medan förbindelselänken, mamman, inte liknade någon av dem det minsta.
Skulle Wolodarski vara född fram mot lunch plockar en Måne i Kräftan upp något av Kafkas fysiska Kräftascendent (för att inte tala om Mars som är fallen i det här tecknet). Men skulle DN-chefen ännu ha Månen kvar i Tvillingarna, ja, då kan man hänföra look-alike-faktorn till att de båda delar måntecken! Jag vet inte vilket tecken som är tydligare, men en bekant har en son född i Kräftan med exakt samma hyperkänsliga utseende (modern har Månen i Kräftan), så jag tippar på att det är en av Kräftans subtyper som skönjs hos båda två (för en annan subtyp.
Kafkas sekulära judenhet är så groteskt markerad i Kafka-horoskopet att man bara kan skratta åt hur borgerligheten införlivad den här byråkratihatande, dvs. statshatande privatisten i sin litterära kanon. Det är alltid lika kul att se hur noga man städar undan den osmakliga sanningen om den extrema porrmissbrukare som bodde i den här sekulära juden.
Jag utgår från att det är en slump, men på en tidigare arbetsplats hade vi en dito (hypersekulär judisk) porrsurfare som alla skrattade åt i smyg eftersom han trodde han maskerade sitt missbruk så att ingen visste vad han höll på med. I botten samma gamla tragiska historia om en ättling till östtatsjudar som omkom/överlevde Förintelsen.
Kaftas horoskop är centrerat till det 11e idealhuset som går i Oxens tecken, dvs. den totala avsaknaden av alla ideal utom den prosaiska materialistens intresse för pengar och mat. Går man igenom zodiaken som tolv existentiella perspektiv, inser man att det är Kräftans ängsliga jakt på trygghet, som stigande i öster, lägger ribban i idealhuset så här lågt. Det är tekniskt fullt möjligt att ha båda tecknen tungt betonade och ändå bli en originell individ, men den vägen går ofta genom att något kollapsat på himmelen så att individualiteten tillväxer genom prövningar.
Kafka kan ha vuxit just genom prövningar, för hans porrmissbruk (som uppdagades först efter hans död) går hand i hand med "sängkammarens hemliga nöjen" som är en av tolfte husets beteckningar i indisk astrologi. Att Kafka har både Sol och Måne i detta sensitiva och labila hus (och som utlöser en surrealistisk "dissociation" när Vattenascendentens härskare Månen ligger i Luft i ett vattenhus) är bara halva berättelsen om hans perverterade natur. Det är Satans stjärna på rak linje med olyckans Mars i Oxen som upphöjer sekulär materialism till ett groteskt ideal.
Eller rättare: Gud söker genom sin hjälpare Satan, den onda stjärnan Algol underminera Kafkas tilltro till det materiella. När tydligen inget bet på den tjockhudade Oxen ändades hans liv via lungsjukdom. Och det är under den slutfasen AB:s recensent berättar om en ljusning i det här hemska livsödet.
Notabelt är Tvillingarna i lidandets tolfte hus - det respiratoriska systemets tecken, medan Merkurius själv ligger i Oxen i konjunktion med Venus (här är författarpennans grace). Men naturligtvis är det ur lungornas perspektiv inte lyckosamt att hitta BÅDA illgärningsmännen Mars och Saturnus i samma tecken, och Mars dessutom angripen av Satans anklagelser.
Utan att ha läst någon Kafka-biografi alls (och bara Processen en gång i tonåren) skulle jag gissa att horoskopet illustrerar judendomens värsta förfall ner i ängsligt horande och massor av hycklande omvändelser till kristendomen för att få in en fot i den europeiska statskulturen. Tacka för att Peter Wolodarski - en Kafka omförpackad - nyligen triumferande utropade att sekulära judar breder ut sig ... i USA!
Artikeln hade så ringa nyhetsvärde i Sverige att jag häromveckan var 80% säker att den här lilla bloggen faktiskt fick en replik från DN. Bloggen favoriserar ju den judiske historikern Robert Eisenmans rekonstruktion av den judiska socialism som för tvåtusen år sedan utgjorde den praktiska ramen för de judar som sökte Israels självständighet gentemot den tidens USA - det mördande och förtryckande Romarriket. En historia sekulära judar av idag inte alls gillar, lika lite som de kristna som nu finner sin Jesus indragen i kommunism - kristendomen som gjort gemensam sak med Storfinansen (Satan) sedan urminnes tider!
Det är således en avsevärd skillnad på senantikens besjälade judar och dagens, som ängsligt litar på att USA ska rädda dem ur den plågsamt illa fungerande statskonstruktion som snabbt snoddes ihop Andra världskriget och Förintelsen.
Det var i hyllning till dessa begåvade judar i antiken, som förstått hur det goda samhället måste byggas - i hat mot penningen och allt som degraderar en människas intelligens - som jag introducerade Satans stjärna på en blogg som från början tänk begränsa sig till enbart studier i den sideriska zodiaken. En zodiak som för övrigt judarna blev väl förtrogna med under den babyloniska fångenskapen. I senare texter t.o.m. kallades patriarken Abraham astrologins fader, vilket mycket väl kan stämma eftersom han ursprungligen levde i Ur i hjärtat av den plats där astronomin/astrologin tycks ha fötts.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar