Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


fredag 24 april 2015

Den utgångne barden



Som skärmdumpen från bloggens administrationssida visar började jag för två dagar skriva på en liten sak som preliminärt döptes till Bardens Persongalleri. 



Nu, 14 publicerade inlägg senare känns det ämnet redan inaktuellt. Uppslaget var i vilket fall att greve Edward de Vere var en känd astrolog under drottning Elisabet I:s regeringstid och att den historiska riktning som kallar sig Oxfordianerna bl.a. använder detta faktum som ett i den ansenliga mängd indicier som pekar på att adelsmannen gömde sig bakom författarnamnet Shakespeare. Men det har bloggen redan tidigare skrivit om, och att de karaktärsstarka figurerna i Shakespeare-pjäserna med största sannolikhet konstruerades utifrån Bardens ingående kunskaper om astrologin kunde tydligen sägas i en enda mening.

När jag nu hämtar andan efter försöken att arbeta och samtidigt hinna slänga ihop dessa fjorton senaste blogginlägg (dåliga meningsbyggnader vittnar om den förhöjda energin i luften), då inser jag en annan sak. 

Häromåret hände samma sak - jag fick en impuls att skriva om greven och upptäckte även då kort efter fullbordat inlägg att det var födelsedagstider. Vere tycktes, Vädur och evig linslus, alltjämt pocka på uppmärksamhet from bortom graven, och den här bloggaren är inte mer kurstabil än att fånga upp något stök i det undermedvetna och blidka den odöde med en text i ämnet.

Och nu har ju Solen ännu en gång gått in i den djärva Vädurens tecken - låt se hur väl det aborterade inlägget matchar den sedan längre utgångne grevens horoskop på det här solvarvet! 


Jag blir inte ens överraskad längre. Den transiterande Solen har ännu inte nått adelsmannens födelsedag, men det behövs strikt talat inte pga. hans medfödda konjunktion mellan Merkurius och Solen. Utan att jag hade en aning om det - jag har nämligen inte memorerat varje gradtal för alla de positioner i de snart 6000 horoskop jag beräknat under sex års bloggande - kommer den strax övergivna impulsen att studera några Shakespeare-karaktärer utifrån zodiaken samma dygn Solen i transit kickar igång grevens medfödda författar-Merkurius! 

Transiterna är ställda för midnatt så att regeln "1 grad innan = triggeravstånd" applicerar. Men när det började skrivas (minns inte när under dagen), kan Solen väl ha gått in rakt på Merkurius position vid lunch den 12 april 1550. Grevens födelsetimma är i vilket fall inte känd, så det är onödigt att bli besatt över dessa ting.

Och tittar man lite noggrannare så var detta ett dygn för en nymåne och transiterande Merkurius låg med energigivaren Mars och Månen i Väduren.  Inte undra på att en Sol och Mars i tecknet motsatt bloggarens Sol och Mars i Vågen leder till en period av ökad bloggaktivitet (trots hans löfte till sig själv att dra ner på takten). Saker som händer.

Att det skrinlagda inlägget Bardens Persongalleri alltjämt flyter runt i bloggarens bakhuvud vittnar ett inlägg från nästa dygn, den 21/1, där de Vere dyker upp igen!

Vore bloggaren psykopat riggade han hela detta drama och sedan låtsades häpet upptäcka sammanträffandena. Ni får tro på att detta är som saker gått till och i den ordning som här presenteras bäst ni vill!

En av de ytterst få böcker jag köpt om västastrologin på senare år var en av britten Geoffrey Cornelius (kommenterad 2009). Han studerade transiter för döda människor och upptäckte att deras horoskop spöklikt fortsätter att leva rullan i takt med himlavalvens rörelser. Bortsett från uppenbara årsdagar (jubileer) hittade han tecken på att oplanerade "hausser" går igång på ett sätt som perfekt förklaras av den dödes horoskop. Här spelar naturligtvis inte val av zodiak in, det handlar om det skikt i astrologin som befattar sig med geometriska figurer.


Inga kommentarer: