Kadhammar i AB producerar tänkvärda siffror som belyser relationen mellan ett fåtal superrika inom IT-branschen och sektorns anställda. Den nya digitala tjänstesektorn skapar med sina "innovationer" inga arbetstillfällen och kriminella summor samlas i fickorna på några få. Hur mycket är en "innovation" egentligen värd om den inte kommer medborgarna till del? Vem ska gripa in och kriminalisera arbete med vinstmotivet?
Datanördar drivs enbart av förhoppningen om att bli rika, det kan jag skriva under på efter några korta år i branschen, som dataprogrammerare. Som humanist var jag helt malplacerad, men på den tiden trodde jag fortfarande på samhällets indoktrinering om att vara redo att skola om sig hur många gånger som helst under ett liv för att återvinna en position som löneslav. Nu skiter jag högaktningsfullt i den här värdkroppens fortsatta öden i den cyniska svenska arbetsmarknadsmodell som så uppenbart behandlar medborgarna som skit - staten har övertagit de privata företagens beteende i och med New Public Management och arbetsgivare tillåts sparka folk för det allra minsta besvär.
Livskvaliteten i detta land är en av de lägsta i Europa och man läser numera att pensionärerna i Sverige har det sämst av alla! Svenskar som fortfarande kan shoppa bort sin ångest kommer att i det längsta fortsätta med det och vägra förstå vilka råttliv de betingats till att leva!
Kadhammars viktiga lilla fotoblixt in i den mörka kapitalismens senaste förgrening kastar också ljus över varför den här bloggen konsekvent kallat vårt tids mest förödande fenomen "it-fascism". För den som redan är så fördummad av sin smarta mobil och de sociala medierna att ordet studsar mot örat, kanske REDA PENGAR kan vara enda återstående möjligheten att förstå vad mänskligheten är på väg att ställa till med.
IT-fascisterna är naturligtvis inte de enda som skövlar världen och snor åt sig rikedomarna, men någonstans måste man ju börja peka på farsoten. Om främmande makt, kanske utomjordisk, skulle sända prickskyttar till Sverige för att befria landet från rika översittare skulle den troligen rangordna miljardärernas ondska just i termer av hur mycket de själva tjänar relaterat till hur mycket samhällsnytta i formen av arbetstillfällen de producerar för att legitimera sin väldiga rikedom.
Efter att denna handfull smarta parasiter eliminerats så att deras framgångssagor inte längre förgiftar unga att anamma samma själviska livsstil, skulle det bli dags att granska vilka av näringslivets tungviktare som är de värsta utnyttjarna av den globala bristen på rättvisa mellan rika och fattiga länder. Merparten av de svenska miljardärerna skulle stryka med i andra rundan...
I en mindre våldsam dagdröm - och säkert lika orealistisk - vaknar regeringen Löfven plötsligt till sans och inser vilka horribla brott mot mänskligheten och framtiden de begått så här långt genom sin intäktsfixerade politik, och beslagtar tillgångarna hos alla dessa miljardärer.
Detta kommer att leda till sanktioner från övriga länder (som när omvärlden frös ute Kuba pga. deras socialisering av landets tillgångar), men gissa att Sverige nu sitter på hjärnkapacitet och medel för att i grunden uppfinna sig själv på nytt. Det kommer att finnas medel för att rangera ut den förra och förstörda generationen av profitörer (kan inte lära gamla hundar sitta) och formulera en ny skola med en ny kunskap som nästa generation fostras genom. Läran om en värld där alla arbetar för varandra, i den mån arbetstillfällen fortfarande finns kvar, och i gengäld får all den frihet att odla sina intressen och kreativa inre sida. Allt det som inte är möjligt utom för de få privilegierade i detta kapitalistiska system som baseras på att människorna ger bort sina liv och sitt värde för att någon sunkig företagare ska kunna producera produkter man inte bryr sig ett skit om men likväl måste ägna sig åt fem dagar i veckan.
Dessa tankar ligger i linje med den gamla kinesiska statsfilosofin som förelåg redan före Konfucius i den antika texten I Ching (Förvandlingarnas klassiker, något så märkligt som en text som både lyckas fungera som en kosmologi och en furstespegel på samma gång, allt enligt den gamla tanken om en makro- och mikrokosmisk parallellism - det är TAO, Vägen - som styr alla fenomen enligt sin inneboende moraliska uppsättning naturlagar).
Det tillhör, menade kineserna, sakens natur att ledarna för korruptionen halshuggs medan de mediokra och ryggradslösa folkmassorna - ja-sägare hela bunten - skonas. Det vore ganska opraktiskt att utradera ett helt folk pga. doktrinen om den kollektiva skulden (en familjemedlems synd drar hela Huset i vanära).
Ja, ett folk som de materialistiska svenskarna kommer i ett kommande jordeliv att få betala för sitt tanklösa leverne i slutet av kapitalismens välde, men när det gäller den konkreta omstyrningen av ett land från satanism till något som bättre anstår människans värdighet, måste man vara praktisk. Folket behövs för att det överhuvudtaget ska vara någon mening att genomföra en revolution och introducera ett nytt paradigm, en ny mening med livet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar